|
|
Fredsdeklaration
I våra andliga rötter och från den första tiden
har vi i Vännernas samfund (kväkarna) valt icke-våld
som medel att lösa konflikter och uppnå fred. Vi ser det av
Gud i varje människa och kan därför inte döda andra
eller understödja att andra dödas.
Vi tror att varje konflikt kan lösas utan våld, om vi riktar
vår kreativa energi och våra resurser mot att finna fredliga
lösningar. Vi vet från vår egen andliga erfarenhet att även
de mest svårlösta frågor kan avgöras, om vi lyssnar
efter andens vägledning. I tystnaden öppnas nya vägar
som inte tidigare varit synliga för oss.
Vi har inga fiender. Vi tror att varje människa har möjlighet
att förändras. Fredsarbete innebär att riskera sig själv,
att komma över sin egen rädsla och överskrida gränser.
I en tid av "krig mot terror" och så kallat "förebyggande
krig" är vi inte i krig.
Icke-våld är en aktiv process som kan ta form av en dialog
mellan motsatta sidor, civilt motstånd mot en orättfärdig övermakt
eller tålmodigt arbete i ett juridiskt system. Ett tidigt ingripande är
viktigt för att icke-våldsliga metoder skall ha störst
effektivitet. Fördomar och bigotteri, ekonomisk ojämlikhet,
orättvis resursfördelning och andra orättvisor måste
utrotas innan de växer till öppen fientlighet. Efter en konflikt
måste man vara speciellt noga med att bygga upp infrastruktur och
förnya mänskliga relationer för att förebygga framtida
konflikter.
Icke-våld uppnår inte alltid rättvisa i ett kort perspektiv.
Liksom i krig kan oskyldiga människor lida. När icke-våldsmetoder är
som mest lyckosamma blir de ofta obemärkta eftersom konflikter förhindras.
Vi kommer till exempel aldrig att få veta om det tysta, ihållande
arbetet i African Great Lakes Initiative -- som har fört samman överlevande
och utövare av folkmord i många grupper som arbetat med trauma
och helande -- verkligen har förhindrat nytt våld i Rwanda
och Burundi. Vi vet att individer har förändrats.
Modern krigföring leder till lidande för oskyldiga offer som
betraktas som "oavsiktlig skada på civilpersoner." Det
förstör infrastruktur som civilbefolkningen är beroende
av, det förstör miljön med utspridda landminor, utarmat
uran och andra faror, som finns kvar långt efter det att slagfältet
har återgått till odlad mark. Dessutom utbildar krig människor
till mördare; det lämnar psykiska ärr hos dem som tillfogats
lidande och dem som orsakat lidande. Det förstör ohjälpligt
förtroende och relationer.
Att förespråka slut på krig kan förefalla dåraktigt
eller visionärt. Våra föregångare som föresatte
sig att få ett slut på slaveriet hånades för sina
insatser. Ändå lyckades de, först att få bort det
ur vårt eget samfund, sedan, tillsammans med andra, att få slut
på det i vår nation och i världen. Likaså har
vi förbundit oss att utrota våld i alla sidor av våra
liv: I våra familjerelationer, i vårt samhälles svar
på brottslighet, i förvaltningen av vår jord och i vår
utrikespolitik. Vårt mål är att föra fram Guds
fredliga rike här och nu på jorden.
Saint Louis månadsmöte
Vännernas samfund (kväkarna)
Saint Louis, Missouri, USA
12 februari 2006
|